09/01-03   -   Pressmeddelande

Svenskt Näringsliv:

Det finns fortfarande inga förutsättningar att stänga den kvarvarande reaktorn i Barsebäck. Villkoren, enligt riksdagens tidigare beslut, är inte uppfyllda. Dessutom är villkoren i sig omsprungna av verkligheten. Det skriver Svenskt Näringsliv i sitt remissvar till regeringen om förutsättningarna för att stänga Barsebäck 2.

Enligt gällande energipolitiska beslut skall ett antal villkor vara uppfyllda för att Barsebäck 2 skall kunna stängas. Villkoren är för det första att stängningen inte medför påtagligt negativa effekter för elpriset, tillgången på el för industrin, effektbalansen eller miljön och klimatet. För det andra skall kraftbortfallet, uttryckt i TWh, kompenseras genom ny elproduktion och minskad elanvändning. Inget av dessa villkor är uppfyllda.

- Den senaste tidens stränga kyla i kombination med att vattenmagasinen har rekordlåga nivåer har slagit direkt mot både elpriser och den så kallade effektbalansen, säger Bo Diczfalusy, energiexpert på Svenskt Näringsliv. Att ens överväga att stänga av ytterligare en kärnkraftsreaktor är i detta läge både oansvarigt och orealistiskt.
En stängning av ytterligare en reaktor skulle för lång tid minska den totala tillgängliga effekten, samtidigt som behovet av el ökar från år till år. Det enda sätter att kompensera detta är med högre priser och ökad import av dyr - och smutsig - el från utlandet.

- Hushållen har redan märkt av de stigande elpriserna, men effekten på industrin är långt värre särskilt om elpriset stiger på lång sikt, konstaterar Bo Diczfalusy. Som exempel kan nämnas Holmen Braviken, där ett öre i ökat elpris motsvarar två års löneökningar, eller Eka Chemicals i Alby där varje öre motsvarar kostnadsökningar på 60 000 kr per anställd.


De små marginalerna mellan tillgång och efterfrågan riskerar redan i dagsläget att leda till brist vid effekttoppar. För ett stort antal industrier betyder även mycket korta elavbrott, även på någon sekund, dagars eller till och med veckors stillestånd. Detta betyder i sin tur mångmiljonförluster i utebliven produktion. Ett elavbrott vid sträng kyla kan få dramatiska effekter i till exempel raffinaderier där produkterna riskerar att sätter igen pumpar eller i stålverk där smältan stelnar och måste spettas loss för hand.

- Att öka osäkerheten och riskerna för samhället genom att minska den tillgängliga produktionskapaciteten inom landet är onekligen riskabelt, avslutar Bo Diczfalusy. Det är inte den sortens osäkerhet som behövs om tillväxten skall öka och företagsamheten växa.