16/05-03   -   Pressmeddelande

Internationellt erkänd ungdomsforskning vid Örebro universitet

Ungdomsforskningen vid Örebro universitet har mycket stor betydelse för förståelsen av ungdomars uppträdande, såsom asocialt beteende och depression. Det visar en omfattande utredning som gjorts av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS). Utredarna har utvärderat ungdomsforskningen i Sverige utifrån antal publikationer, var dessa har publicerats och hur ofta de har citerats av andra. -Det betyder att kriterierna för vad man menar med spetsforskning är tuffa och att man som forskare nu måste visa svart på vitt vad man går för, säger Håkan Stattin som är professor i psykologi vid Örebro universitet. Det är glädjande att ungdomsforskningen vi på samtliga punkter bedöms vara ledande i Sverige. Det betyder att vi är internationellt konkurrenskraftiga och kan visa vår spetskompetens på området så att vi i framtiden får lättare att söka forskningsmedel för att utöka vår forskning.

Det originella med forskargruppen, som består av professorerna Margaret Kerr och Håkan Stattin, och deras medarbetare Henrik Andershed och Anna-Karin Andersson samt sju doktorander, är att de använder sig av livsförloppsforskning där de följer ett antal barn och deras utveckling fram till vuxen ålder. Denna metod gör det möjligt att studera individer över lång tid och se samband mellan det biologiska arvet, personlighet och social miljö och koppla det till hur ungdomar fungerar i samhället. Kerr och Stattin undersöker bland annat ungdomars förhållande med vänner och föräldrar, personliga karaktärsdrag som exempelvis manipulativt beteende och aggressivitet samt biologiska aspekter som tid för inträffande av pubertet. Den uttömmande metoden har gett nydanande resultat och fått internationellt erkännande som påverkat hela disciplinen.

De nya forskningsrönen i Örebro frambringas ofta genom att man vänder på vedertagna resonemang. I stället för att endast fokusera på föräldrarnas inflytande över barnen ser man också till den inverkan barnens beteende har på föräldrarna. På så sätt får man ett helhetsperspektiv där samspelet mellan familjemedlemmar och andra viktiga personer såsom kompisar och lärare spelar en viktig roll. Detta betyder att forskargruppen i Örebro går ifrån tidigare forskning där man sett föräldrarollen oberoende av barnets beteende eller de erfarnehter som barnet gör utanför föräldrahemmet. Tonvikten ligger istället på samspelet mellan ungdom och förälder och att umgänget dem emellan ger föräldrarna en uppfattning om vad ungdomarna gör utanför hemmet och hur de mår. Synsättet har fått stor genomslagskraft och varit till nytta för olika behandlingsmetoder och för preventivt arbete med ungdomar.