18/11-03   -   Pressmeddelande

Skyddszoner vid svenska vattendrag motsvarande ett kvarts varv runt jorden

I dag finns det skyddszoner längs de svenska vattendragen motsvarande ett kvarts varv runt jorden. Skyddszoner mellan åkermark och vattendrag gör att näringsläckaget till vattendragen minskar. Dessutom får fåglar, djur och insekter större livsmöjligheter och landskapet öppnas för allmänheten. Jordbruksverket har sedan 1996 betalat ut miljöersättning för skyddszoner och för stödåret 2003 uppgår utbetalningen till sammanlagt ca 20 miljoner kronor.

För att få miljöersättning för skyddszoner måste lantbrukaren avstå från att odla en mellan 6 och 20 meter bred zon längs vattendragen. En skyddszon får inte plöjas eller gödslas och kemiska bekämpningsmedel får inte användas. Skyddszonen måste vara besådd med vall.
Denna form av skydd av vattendragen har blivit mer omfattande än beräknat. I dag finns drygt 6 800 hektar skyddszoner i Sverige, vilket innebär att målet om 5 500 hektar skyddszoner har överträffats rejält. 6 800 hektar motsvarar ca 11 000 km eller ett kvarts varv runt jorden.

Jordbruksverket betalade i oktober ut ca 15 miljoner kronor i miljöersättning för skyddszoner för stödåret 2003. Ytterligare ca 5 miljoner kommer att betalas ut i kommande utbetalningar.

- Det stora intresset för skyddszoner tyder på ett ökat miljötänkande i jordbruket. Det är också glädjande att jordbrukare som tidigare haft skyddszoner i fem år har valt att fortsätta sitt miljöarbete i fem år till, säger Sofia Björnsson, som är ansvarig på Jordbruksverket för miljöersättningen för skyddszoner.

Miljörådgivning om skyddszoner ingår också i det för Jordbruksverket, länsstyrelserna och LRF gemensamma projektet Greppa Näringen.